Sliders Blogg

Idag har vi en gästbloggare, ett retoriskt geni, låt mig presentera några visdomsord av Krille Nilsson efter en bira elr två. (På tal om rubriken, den kändes bara bra.)

När den första vita helgen sedan pesten härjade i Sverige skulle vara ett faktum kom fröken lärk och knackade på dörren hemma hos mig i Karlaplan. Vem försökte vi lura, en vit helg i den här staden? När enda alternativet är att  sitta ensam hemma i en trettikvadratare och kika genom kikhålet på pensionärer tas ölen emot med öppna armar. Dessutom, svag för fröknar har jag varit ända sedan Birgitta Johansson gav mig extralektioner i biologi i ett grupprum på Brogårdsskolan och kunde därför inte tacka nej till den gudomliga drycken. Ungefär en timme senare knackar jag på dörren hemma hos Putte Lindberg på Gamla Kyrkogatan och möts av någonting (Putte) som ser ut som en barbröstad Belgian Blue, med endast en handduk som döljer klockverket, dansandes till Santana. Porrbelysningen ligger tätt i lägenheten och en skara kings samlas kring det runda bordet i vardagsrummet.  

Som så ofta förr vet vi inte vad kvällen har i sitt sköte, det vi kan konstatera är att Linderbergovich tar det lugnt för att inte vakna upp med fel sköte, vi andra bryr oss inte. Vi har redan ställt till med tillräckligt många skandaler för att vakna upp med en konstant fylleågren. 

Vi tackar för oss och går ut för att använda k**en. Från oss alla till er alla. Hellre Don Juan än våldtäktsman. Allas er Krille Nilsson.  


Dagens toffel: Nirre K
Dagens gästbloggare: Krille N
Dagens träd: Redwood
Dagens Gretzky: Blom
Dagens hudsalva: Bioterm
Veckans linjeledare: Evy
Veckans lärare: Bodil Djurberg
Dagens citat: "Dream like you would live forever, live like you would die tomorrow" James Dean
Dagens kartläsare: Malin Högren

Dagens profil: Rizak Dirshe