Sliders Blogg

Jag vill krypa in i den där jackan han har, komma underifrån och plötsligt dyka upp så att vi står näsa mot näsa. "Här ryms vi båda två", säger jag och Eric ler och nickar och så tar vi en promenad jag och han, i Eric's jacka, och vi går runt på stan och pratar om hans nya bil och annat som vi tycker är intressant. Och rätt va det är så blåser det lite kallt och jag säger till Eric; "Kan du inte dra upp jackan, jag fryser", och Eric säger "jovisst" och jackan kramar åt oss hårdare och det blir varmt men aldrig svettigt och Eric doftar friskt som melon på kroppen. Ibland snubblar vi in i varandra och vi båda skrattar och Eric säger; "Är du min lilla klumpeduns?" Och jag tänker att jag tycker om att han kallar mig klumpeduns. Och jag är verkligen "hans". Allt mitt tillhör honom, inte bara min klumpighet. Plötsligt är vi på resturang Maxim, vad trevligt. De frågar om vi vill hänga in jackan? Vi tittar på varandra och ler. Nej, tack, vi behåller den gärna på. Och så sätter vi oss ner vid ett bra bord och vi beställer in god mat med fint vin och vi är mycket lyckliga. "Du är min lilla Musse Pigg", säger jag. "Nej, det är du som är min Musse Pigg", säger han. Till desert äter vi blåbärspaj med vanlijsås. Vi ler senare mot varandra och jag gnider omsorgsfullt in hans ansikte med blåbärspaj och när hela Eric är blå slickar jag, slickar jag, slickar jag.

"Lilla kissemiss", säger Eric och betraktar mitt ivriga arbete.
"Mjau", säger jag och fortsätter.